tisdag 15 maj 2012

Mentalitet, beteenden och personligheter

...det är det hos hunden som jag kanske har tyckt varit intressantast sedan långt tillbaka. Det är ju också väldigt arvbart, precis som kropp och utseende. Det är så lätt att tänka att allt vi ser våra hundar göra, alltså hur de beter sig har att göra med vad de varit med om och hur de tränats. Att hundarna liksom blir vad man gör dem till. Särskilt då det är egenskaper som kanske inte är så bra, som hundar och ägare har besvär av. Kanske är det för att vi så gärna vill ursäkta oss? Kanske så till den grad att vi t o m hittar på ursäkter för våra hundars mindre önskvärda beteenden eller normaliserar dem?

Ärftligt ja, precis som med exteriören så är ju våra hundars personligheter inte heller perfekta och det är alltid några små detaljer man önskar vore en aning bättre eller i värsta fall är de helt oönskade. Precis som med exteriören så finns det sånt som man absolut inte vill ha in i sitt liv eller sina avelslinjer. Rädslor eller aggressivitet i högre grader och allra minst de egenskaperna i kombination med varandra. Hua! Men så lätt är det ju inte att veta vad som finns bakom våra hundar, i synnerhet för raser där man generellt inte testat och dokumenterat någon mental status. Vi får lita till uppfödares och ägares kunskap, omdöme, öppenhet och ärlighet i det fallet helt enkelt.
 Vi har ju haft MH (Mentalbeskrivning Hund) i många år som ett litet redskap för att beskriva och dokumentera en del av våra hundars mentalitet. Redskapet kan man också använda för ställa ett önskvärt medel för hur vi har velat att just vår ras, eller vår uppfödning skall vara.
Intresset har varit lite svalt utanför de grupper som tillhör arbetande hundar. På många håll har det klagats på att MH inte är lämpligt anpassat för sällskapshundar, att testsituationen inte har något allmänt värde om man inte skall ha sin hund till något arbete. Personligen tycker jag absolut att det har det och förstår inte riktigt resonemanget, men så är det nu i alla fall.

Eftersom det har uttryckts missnöje med MH och önskan om en testsituation som istället skulle vara mer anpassat för vardagen och alla typer av hundar så tillsatte SKK en arbetsgrupp som skulle jobba med ett projekt för att utveckla ett sådant test. Under sommaren 2010 skulle hundar av 5 olika raser testas i det här projektet på olika håll i södra Sverige. Whippet var en av de raser som skulle ingå i projektet och från vår förra kull deltog 6 av valparna. Eftersom det här skedde på projektnivå fick vi inget protokoll och det är heller inte officiellt resultat men vi fick muntligt redovisat för resultatet och och kommentar om att de var "en imponerade grupp whippets genom att ha så lika resultat och genom att uppvisa stor stabilitet och mycket lite rädsla.
Nu var det mest för att jag var så nyfiken på den här nya testsituationen och naturligtvis även för att få se "mina valpar" i den som vi anmälde oss. Deras mamma är mentalbeskriven officiellt i 1-års åldern men tyvärr har jag inte haft möjligheten att genomföra MH med Indra eller att ordna MH för den kullen.
Här kommer lite bilder från BPH i Botkyrka den 18 juli 2010. Fia Eldh och Höglias Den Siste Riddaren AKA Foppa var med i sällskapet och deltog också sen här dagen. Alla foton tillhör Lena Persson.

Fia och Foppa hälsar
Kingen visiteras
Foppar hämtar spengummi, det främmande föremålet.
Nora hämtar privat föremål
Passivitet var inte Noras grej. Där stod en kon som hade tråkigt också, den tog hon hand om!
Foppar spänner upp sig rejält för att hota "Gubben".
Ilo närmar sig "Gubben"
Indra nosar skeptiskt på overallen
Ilo undersöker skramlet. Inte riktigt lika nyfiken som Nora, hon stoppade in hela huvudet i trumman för att leta efter skramlet!

En promenad över presenningen
Kingen SKAAA ha tag på godiset!
Indra funderar på om korv är nåt att ha...
- Jag vill inte ha ditt äckliga spengummi!
Mira har nosat och kollat av "gubben".
Efter att ha medverkat i det här projektet så blev vi inbjudna till en informationskväll vid SLU i Uppsala där projektledarna redovisade vad de kommit fram till och hur det var fortsatt tänkt med BPH. Vissa av momenten hade man ändrat för att få en mer rättvisande mätning. Trots det finns naturligtvis vissa brister och det är omöjligt att i praktiken skapa testsituationer för vissa beteenden som vi kanske önskar mäta. Om det berättades det förstås också.
Det som är så tråkigt med de testsituationer vi har att tillgå är att det inte är möjligt att mäta sociala aggressioner riktigt. Varken de som är riktade mot människor eller hundar. Det är ju egentligen det som är det viktigaste och mest behövliga om man ska se efter allt som händer i samhället. Polisen har ju tydligen en form av test som jag inte vet hur det går till när de bedömer om hundar är farliga eller inte då de får in anmälningar. Lite nyfiken på det faktiskt...
Det närmaste man kan komma att mäta hund- eller folkilska på annars är väl korningen där man provocerar fram skärpa (tendensen att använda tänderna) och dådkraft (mod att angripa).

Ja, ja! Även om man nu inte kan se vare sig på MH eller BPH om en hund är aggressiv mot människor eller andra hundar så tycker jag absolut att det är värdefullt att ändå få sina hundar beskrivna för det finns ju så mycket annat som vi kan se med hjälp av det och som vi sedan med lite kännedom, kunskap och ansvar kan undvika. Jag hoppas att kunna få den nya kullen beskrivna officiellt under nästa år. Antingen på MH eller BPH.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar