Ibland funderar jag på varför jag har hundar överhuvudtaget eller varför jag har de raser jag har. Minst lika ofta får jag frågan från andra. Varför jag valt att ha såna freaks till hundar och ofta följt av kommentarer om att de är så smala och inte har någon mjuk päls.
Vad det gäller att de är smala, åtminstone whipparna där den ena är lite fetlagd så brukar jag svara; Är du säker på att den är smal?? Beror ju på hur du ser på den. Är det kanske inte så att de har en djupare bröstkorg som också är flat istället för cylinderformad? För det är så jag ser på mina hundar, vältränade atleter som inte släpar runt på vare sig löst skinn eller hull och som har en kropp som möjliggör för dem att springa fortare än någon annan typ av hund kan göra.
 Ja, och just mina vinthundar är korthåriga men har en tät och blank päls. Inte mycket hår att rufsa runt i eller att borra in fingrarna i. Men inte är det mycket skötsel av päls heller. Faktiskt ingen alls i mitt fall. Visst får de ett bad när det behövs, för att bli extra blanka eller helt enkelt för att bli rena. I duschen tar det inte många sekunder att väta ner hela hunden, ytterligare någon minut att schamponera in den och några till för att skölja ur allt. På ca 5 min är hela hunden nybadad och fräsch. Att krama ur vattnet ur pälsen och torka ur vattnet tar någon enstaka minut till så på mindre än 10 minuter är hunden både badad och torkad. Plätt-lätt!
Jag är bekväm och gillar när det är enkelt! Billigt blir det ju också, inga pälsredskap, utredningsschampon eller inpackningar, inga stylingprodukter och inte ett enda redskap behöver införskaffas till pälsen. Ett sämskskinn har jag faktiskt köpt för att släta till dem med på utställningar, men jag använder det aldrig. Inte heller har de några ludna tassar med lurv mellan tårna som de kan släpa in en massa lort med. Fästingar sitter sällan på dem och skulle de krypa upp trots allt så ser man dem ju genast.

Motion är en annan sak som det brukar frågas om. Jag tycker inte att vinthundar behöver mer motion än någon annan hundtyp. Det är klart, skall du hålla den i tävlingskondition så behöver den ju motion precis som alla andra raser. Våra hundar är i god tävlingskondition, de får äta så mycket mat de orkar faktiskt, jag cyklar med dem ibland och de springer lösa tillsammans med varandra eller andra vinthundar några gånger i veckan eller springer lösa på våra långpromenader så de motionerar sig själva kan man säga! Skönt för mig som är bekväm.
Nåja, alla veckor får de inte lika mycket lösspring och vissa veckor inget alls. Undantaget konditionsmässigt här är mormor whippet, Sheila som är alltför matglad för att få äta så mycket hon vill och som inte längre är i tävlingskondition, men tillräckligt för att hänga med på alla turer i samma tempo som de andra, hon får springa med så mycket hon vill och orkar.

Det som jag upplever skiljer whippet från många andra raser är att om de inte får springa lösa eller aktiveras med något särskilt på länge så börjar de inte "gå på tå" hemma utan passar på att njuta i soffan och ha det mysigt, påta lite i trägår'n och vandra med på rundan. Många andra raser är mer krävande av sysselsättning och blir lätt rastlösa efter några dagars vila. Jag känner till whippets som lever som "promenadhundar" och är i ganska god form trots att de inte heller aktiveras med något särskilt och som verkar må gott med sina liv och har ägare som trivs bra med sin hund. Jag känner också till whippar som hänger med på jogging- och cykelturer på ett par mil några gånger i veckan så jag anser att whippets är en ras som passar de allra flesta livsstilar. Dessutom är det så att det är många whippar som roar sig tillsammans med sina ägare på olika aktiviteter, förutom olika race-sporter så är lydnad, agility, viltspår och rallylydnad några vanliga aktiviteter.

Whipparna är också relativt lättfostrade, lätta att ha lösa även om det finns undantag som har väl stor jaktlust. Det beror väl också lite på var och hur man släpper dem fria. De är också lätta att ha flera stycken tillsammans och jag tror att de allra flesta whippetägare har minst två stycken. De whippar jag känner till ligger gärna och drar sig länge på morgonen och föredrar snabba rastningar i oväder. De vill gärna vara tätt intill sin familj, ligga i soffan och luta sig bekvämt mot någon. Dessutom har de ovanligt enkelt att umgås med andra hundar, särskilt anda vinthundar kanske. De är så otroligt signalsäkra och tydliga i sin kommunikation och i sitt samspel med andra hundar. Det är heller inget bekymmer att samlas och släppa dem tillsammans, dela bil eller boende på resor att komma hem till vänner och ta med sig hundarna in. Visst finns det undantag men de är få och sällan med större bekymmer.

För min del har jag varit förtjust i vinthundar sen jag var barn men hade hundar av andra raser i många år innan jag slutligen bestämde mig. Få i min närhet gillade dem och själv var jag ju intresserad av aktviteter som inte direkt passade vintisarna. När jag väl bestämde mig så hade jag också kommit fram till att jag var färdig med pälsar och underull. Nu skulle jag har korthår, som i Slätt Hår Utan Underull! Saluki var ju min dröm men ville ha slät och de var ju så ovanliga och svåra att få tag på. Whippets var för små och fula, tyckte jag. Greyhound för stora. Hur det var så hittade jag rätt och så kom slutligen sloughi in i mitt liv. Whippets kom 3 år senare då det var dags för min dotter att köpa egen hund. Hon var 10 och det skulle vara något litet eller mellanstort och till slut hamnade vi på vinthund igen och whippet.
Här är vi nu 8 år senare och med fler whippar i familjen. Det tog ett tag för mig att inse att whippets inte alls är så små, ynkliga och fula som jag först tyckte. Ju mer jag lärde känna rasen och ju fler jag såg av dem desto mer förtjust blev jag. Idag kan jag heller inte tänka mig en lämpligare typ av hund för oss att ha.