Raserfarenhet
Vinthundar har redan sedan jag var barn mer eller mindre funnits omkring mig och jag har alltid velat leva med en men det tog sin tid och jag har nu varit ägare av vinthund sedan 2001 vilket började med sloughi, en underbar ras som vi inte kan leva utan. 2004 var det dags för min då 10-åriga dotter att få en egen hund och en whippet var vad vi ansåg vara lämpligast. Genom gemensamma bekanta föll det sig att vi kom i kontakt med en uppfödare och "Sheila" införskaffades. Det skulle visa sig att även whippet passade oss bra och ju fler whippet jag träffade med tiden desto mer intresserad blev jag av rasen. Whippet är numer också en ras som känns som ett självklart inslag i vår familj. Hittills har det slumpat sig så att vi bara haft sloughihanar, högt älskade! fastän jag från början skulle ha en tik, alltid avsett att ha en tik och fortfarande väntar på en...
Avels- och uppfödarerfarenhet
Hundintresset har sedan mycket tidig ålder varit lite över det normala, fick min första egna hund när jag var 12. Avel, uppfödning, stamtavlor och ärftlighet fastnade som ett tema i min intressesfär redan när jag var 14 då jag också bestämde mig för att föda upp hundar. Tackade nej till de gymnasielinjer jag kom in på till förmån för att jobba på kennel för uppehälle och lite fickpengar men med stora erfarenheter rikare. På den tiden fanns inga hundgymnasium och liknande utbildningar. Av flera olika skäl har jag inte haft möjlighet att själv föda upp valpar förrän 26 år senare men har i stort sett hela tiden varit "hangaround" hos uppfödare och försökt följa med "branchens" utveckling. Försökt förbereda och lära mig av både framgång och misstag som andra gjort och det kändes tryggt att ha det med sig när det var dags för min första kull även om vi inte har så lång erfarenhet av just whippet. Sen är det ju också en helt annan sak att själv ge sig in avel och uppfödning med allt vad det innebär men nu har jag alltså redan börjat min egna bana och samlar på egna erfarenheter. Samtidigt använder jag mig av mentorer både bland whippetuppfödare och uppfödare av andra raser och fortsätter att omvärdera mina kunskaper och erfarenheter.
Målsättning
Jag är absolut svag inför känslan av en hund som jag tycker är riktigt snygg men lägger minst lika stor vikt vid deras personlighet och beteenden. Det är så viktigt eftersom det är detta vi lever med 24/7 även om det är alldeles underbart att se på sin vackra hund också. Jag är på inget sätt unik som uppfödare i och med att ha som målsättning att föda upp mentalt och fysiskt sunda hundar som är snygga, ändamålsenliga och följer rasstandarden. Precis som alla andra uppfödare med samma målsättning kommer jag inte alltid att lyckas på alla punkter men med medveten målsättning och framtidsplanering för det fortsatta avelsarbetet gör jag förstås så gott det går.
För våra valpar önskar vi i första hand ett individuellt passande hem och uppmuntar till både utställning, LC och andra aktiviteter men kräver det inte och vi är lika intresserade av valpens fortsatta liv även om deras enda uppgift är att förgylla sin familjs tillvaro med att bara vara med. Vår förhoppning är att även deras ägare också kommer att bidra till utvärderingen av varje kull.
Valpens tid hos oss
För oss är berikning en viktig del i vårt hundägande, något som vi anser oss skyldiga att ge våra djur och självklart även våra valpar. Detta gör vi genom stimulans av deras grundbeteenden som t. ex
- Ätbeteenden, de får "skaffa" föda och äta den bl. a. genom att riva och slita.
- Jaktbeteenden där de först skall få syn på sitt byte och sedan förfölja det.
- Rörelsebeteenden där alla gångarter skall få sitt, att klättra, hoppa, gräva och balansera.
- Revirbeteenden får ju stimulans bl. a genom miljöombyten, främmande föremål och personer.
Det finns förstås fler grundbeteenden som inte nämnts här och vi strävar medvetet hela tiden efter att balanserat tillgodose dem alla under valparnas tid här hos oss. Mycket av det faller sig förstås också helt naturligt men redan vid tre veckors ålder börjar vi så smått introducera en genomtänkt och planerad berikning. Min son Imre, 9 år är naturligtvis också med både i planeringen och genomförandet av bl.a det här arbetet med valparna eftersom vi tycker det är värdefullt även för honom. Så fort det är möjligt gör vi det även utomhus eftersom inomhusmiljön inte har tillräckligt att erbjuda. Utomhusmiljön är den mest naturliga och stimulerande och är den miljön där flest bekymmer kan uppstå senare i livet. Valpen är alltså van att vara utomhus när den lämnar oss, oavsett årstid. Anledningen till att vi lägger så mycket vikt vid detta är först och främst för att ge dem en så bra artanpassad utveckling och start som möjligt men även för att valparna skall vara så väl förberedda och ha så god självkänsla som möjligt när de lämnar lyan och skall ut i den stora vida världen med sina nya familj.
Naturligtvis lever de med oss i vårt hem och har tillgång till samtliga rum även om de vistas den största delen av sin tid avgränsade i vårt kök. Här lever de då tillsammans med hela vår familj, våra andra hundar och bekanta.
Hundarna äter ett kvalitetstorrfoder men får också regelbundet rå föda och även valparna kommer att vara vana vid rått kött när de flyttar härifrån men deras huvudföda är torrfoder, vilket valpen får med sig ett startpaket av som gåva från tillverkaren när den lämnar oss. Valparna börjar sin rumsträning när de är tre veckor och kliver ur valplådan. Då har de en särskild hörna där de uträttar sina behov och naturligtvis håller vi hela tiden rent i resten av rummen då de misslyckas med det.
Då valpen flyttat till sitt nya hem
Jag strävar efter en livslång kontakt med hundarna och valpköparna men lägger det ansvaret i första hand på valpköparen. Vi blir alltid glada för en hälsning eller ett besök och svarar gärna på frågor och delar med oss av våra erfarenheter så gott det går. Att stödja valparnas familjer efter bästa förmåga är vad vi önskar. Förmår vi inte själva försöker vi hänvisa till någon annan som kanske kan. Vid tillfällen då vi haft möjlighet har vi efter överenskommelse med stort nöje tagit emot några av våra valpar här hemma när deras ägare varit bortresta.
Vi träffas ofta tillsammans med andra vinthundsbekanta och går långa promenader tillsammans, släpper hundarna på lämpliga platser, fikar eller grillar korv och umgås. Ibland ger vi oss av för att ses några mil härifrån och ibland ses vi på vår ort. Då och då kommer några av "våra" valpar med på tur. Alla är välkomna, kända som okända, granne eller långväga vinthundsvänner. Trevligt har vi alltid, framförallt hundarna!
Vi åker en del på utställningar och lure coursing runt om i landet och tycker nog att just det med att träffa vänner och bekanta och ibland även våra sålda valpar vid dessa tillfällen är det allra roligaste med att åka på tävlingar.
I övrigt följer vi SKKs regler och rekommendationer och skänker valpgåvomedlemsskap i rasklubb till våra valpköpare.
Vill du veta mer om oss och våra hundar så är du välkommen att besöka vår hemsida, länk finns i bloggens meny eller kontakta mig personligen via kontaktuppgifterna som finns under "här bor vi".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar