Tröghet är ett intressant ord, tycker jag. Det kan innebära så mycket. Ibland kan det vara något jag skapar själv i min situation genom en attityd jag intar. Ibland kan det vara något jag upplever i samhället eller bland andra människor, saker som jag själv inte kan påverka särskilt mycket. Ibland kan det helt enkelt vara något jag inte har tillgång till men behöver. Det kan vara så frustrerande eller så går det helt OK att acceptera.
Bilden har jag helt enkelt tjuvlånat genom google bilder, sökord snail slime.
I bland känns vägen väldigt lång och trög, inte minst i tankebanorna..........
Bloggande är något som gått verkligt trögt för mig! Inte bara innan jag nu kom till skott med en blogg utan även att följa andras bloggar eller att kommentera i dem. I mångt och mycket har det förstås att göra med min egen attityd. Jag har bestämt mig för att de är krångliga att använda och att läsa i. "Bara en massa scrollande, sååå drygt". Eller så har jag tyckt att det varit ointressanta eller direkt motbjudande läsning i många bloggar. Då har det kanske berott på tröghet och motstånd hos bloggaren, mycket negativt och då har jag liksom inte orkat eller velat läsa vidare. Jag avser förstås inte bara kategorin hundbloggar utan vilka teman som helst. Visst har jag funnit intressanta bloggar också. "men det är ju så krångligt..." Det har också haft med en tröghet som jag inte alltid haft möjlighet att påverka. Emellanåt har jag tyckt att det är så otroligt krävande att sätta mig in i hur nya saker fungerar och eftersom det är så mycket jag vill lära mig hela tiden så har jag ju fått prioritera helt enkelt.
Bilden har jag helt enkelt tjuvlånat genom google bilder, sökord braindamage.
Just nu är det ganska lugnt på den kognitiva fronten, alltså jag menar att det är inte så mycket nytt att lära in direkt för tillfället. I övrigt är det totalt kaos!!
Det svänger från dag till dag och det är bara att åka med. Vissa processer har sin gång och sin tid. Så är det bara! Nu är det ju så att i det här kaoset så är både minnet, förmågan att räkna, koncentrera mig och fokusera jättesvårt. Allt som är automatiserat, som att koordinera rörelser, ordförråd, tal osv är också ur balans. Jag hör att jag säger helt fel ord, ser att jag skriver som en kratta, är drumlig och glömmer... Men vad gör det????
Ja, totalt kaos är kanske att vara väl dramatisk, att vara lite för hård mot mig själv också men det är ju heller inte alls som vanligt. Det är ansträngande i mötet med människor och jag blir väldigt trött av att umgås eller att kommunicera och göra saker som jag måste och så får det vara nu. Men jag behöver ju träna upp det hela, komma tillbaka till en normalare funktion, tillbaka till mitt jobb och människor där som jag saknar så mycket. I all tröghet och där lusten och inspirationen ofta dalar så är jag glad att jag har de personer omkring mig som jag har. Att jag har mina hundar men också att jag har ett sånt intresse som jag har och med det framtidsplaner, lust och stimulans. Trygghet och avkoppling. Mitt intresse är en källa till så mycket!
Jag och Bashshar en vacker dag i höstas.
Vi har åkt på en del utställningar under sommaren och hösten och det resulterade i att han blev "Årets vinstrikaste sloughi" i mycket god konkurrens. Det har krävts en hel del planering och varit uttröttande med alla resor och umgänge men så gott ändå att träffa vänner, skingra tankarna en stund, ha lite trevligt i miljöombyten och framförallt något att se fram emot.
Top Winning sloughi 2011 är bara en glädjande och rolig bonus!
Tanken med den här bloggen var som sagt att jag skulle skriva om det som rör valparna som vi nu väntar på men så i dag såg jag att jag får sidovinster av det också! Oj, vad det krävt av min hjärna i att lära mig detta bloggande. Jag är ganska nöjd med den här bloggen eftersom jag kunnat göra flikar med egna sidor så man slipper scrolla efter det viktigaste som man kanske vill återgå till eller som man vill göra lättillgängligt! Och jag som inte ens sett i andra bloggar att det kan vara så. Tack Inger för tipset! Tack Vicki för goda råd och feedback! Och om ni bara anade hur många gånger jag redigerat alla inlägg från felstavningar, sär- och ihopskrivningar, både före och efter jag postat dem. Jag är ju lite perfektionist också. Vilka bekymmer jag hade innan jag fick in bakgrundsbilden. Jag har ju inte fått till den som jag vill men har fått ett tips på hur jag skall försöka lösa det men har ännu inte orkat pröva.
En annan fundering jag haft med bloggen, som jag tyckt sett så trevligt ut i andras bloggar är att svara på kommentarer. Hur gör man??? Så i dag när jag fått en kommentar så ser jag ju! Direkt under kommentarerna står ju en färdig box att skriva i, signerat och klart. Enklare kan det ju inte bli!! Ja, precis så trögt är det för mig nu, jag ser, hör och förstår långt ifrån allt! Så nu vet ni hur det ligger till, ifall ni undrat varför jag ignorerat era kommentarer.
Andra funderingar kvarstår, Följare t.ex, hur fungerar det? Om någon vill följa den här bloggen, vad innebär det, fixar de det själva eller krävs något av mig? Hur gör jag för att bli följare på andras bloggar? Etiketter, vad är syftet och hur fungerar de, hur gör man dem? Tidsinställningen är ju helt ur led, hur fixar jag till det?? Ja ni ser ju, hjärnan lär få sin fortsatta rehab! Så konklusionen idag är att det inte bara är själva valparna som är en god rehabilitering utan att själva bloggandet också kan vara det.
Att ta ansvar för valpar och finna nöje i tillvaron genom de små liven är en sak. och att fixa allt ansvar och kontakten med alla människor och olika "instanser" som krävs innan de skall lämna oss för nya passande hem är ju det jag gruvar mig mest för men som jag också förstår att det kan vara väldigt behövligt på vägen. Det lät också som min handläggare på FK tänkte i samma banor och själv fyllde i med saker jag inte tänkt på. Undrar om hon är hunduppfödare eller helt enkelt bara vis och erfaren? Jag kan faktiskt tillskriva henne enbart det senare!
Ja, nu blev det ju inte så mycket om valpar utan mest en massa personligt svammel, men ja kanske en profilering av valparnas uppfödare också kan vara bra? Undrar om jag då skulle ha gjort det på det här viset? Avsiktligt velat framstå som en fullkomligt inkompetent och förvirrad människa!? Kanske en flik för det också vore något att tänka på! Alltså en mer allmän och rättvis presentation av mig som uppfödare. Bla, bla, bla... i det oändliga håller det på. Stopp!
Indra har nu en tydlig men liten kulmage och hon är nu inne på 30e dygnet.
I var och en av de små fosterblåsorna har fram och bakben bildats, ögon och öron utvecklas under den här veckan. Ansikten börjar ta form på de små liven som nu är ca 14-18mm långa.
